Här tänkte jag skriva en hintad rubrik men det blir bara löjligt.

Så nu sitter jag här igen. Det var en tid jag kände en känsla som var "Fuck you, jag ska visa er". Det kunde vara på gott och ont. Hetsade mig nån att säga att jag inte klarade det så skulle jag göra det bara för att visa att jag gjorde det. Jag drevs av revansch på de människorna som inte trodde på mig. 

Ibland fick det resultatet att jag bara gjorde nåt som var dumt bara för att ge dom andra fel. Nu är jag osäker om jag skulle göra det, är så utsliten så tror bara jag skulle skita i det. Så ni tror inte på mig? "Nej det gör fan inte jag heller så tänker inte ens försöka."

En sak som slog mig med den filmen jag såg nyss var att det görs en film som kallas living the dream. Jag ser den, jag ser lyxen men jag ser en Santiago Munez som får gå som Unh. på Football Manager.

Hade det inte på ett sätt vart lugnt med en film som visade hur jävla dåligt jävligt många andra i världen har det? Och inte nån askungesaga sen när han slutar som lyckligast i världen. Han (Eller hon för den delen) ska fan sluta där, i misären med sin biaffra mage som svullnat av all ris.  

Då hade man kanske gått ut från bion och mått bra och känt att man inte har det så jävla illa för att jag inte har råd att köpa hemma och bortastället säsongen 2008.

//A

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0