Han är en vinnare!
Grattis!
Tack så mycket.
Var du säker på att du tillhörde grupp 1?
Ja kände mig rätt säker efter lite tankeverksamhet då jag uteslöt familj o släktingar o tänkte efter vilka du känt allra längst o dessutom har kontakt med. När det var 2 personer så räknade jag mig in som en av dessa.
Hade du blivit besviken om det hade vart fel?
Jo någon slags besvikelse hade inträffat. Troligen även på mig själv om jag skulle missuppfattat "vår relation" så pass. Men lite smickrande om man skulle kvalificerat även i grupp 4.
Vill du lägga till något?
Vill passa på o tacka alla motståndare för en god match. skulle även vilja tacka min familj och alla som stöttat mig.
Niklas säger i intervjun något som jag tyckte skulle bli en kul grej, har mina vänner samma uppfattning om vår relation som jag har? 6 svar var rätt men det betyder inte att de andra var fel. Det var bara inte lika rätt. Men några får jag säga var tveksamma. Men det behåller jag för mig själv.
En annan anledning till att jag hade tävlingen var "ligga" kategorin. Det visade sig att antingen läser ingen av dom min blogg eller så har dom helt enkelt inte den humorn.
Jag hade oxå tänkt att tippa. Men mitt övervägande och min tipskamrats frånfall gör att jag skiter i det. Jag är en ganska lugn person till ytan och mestadel. Men kommer det något som engagerar mig kan jag bli väldigt passionerad. Och en Allsvenska klarar jag inte att tippa utan att lämna t ex dif strax över kvalstrecket. Därför blir det ingen allsvensk tabell från min sida.
Nu fäörväntar jag mig kommentarer och uppmuntring. Det är lite konstigt att vid en tävling kommenterar "alla" men sen där det ut helt. Alla behöver uppmuntran, även så jag så kommentera fritt!
A heart full of love
Det där jag skrev här om dagen om att jag inte ser nån framtid, vad oskönt det känns med lite avstånd.
Min dag idag har återigen vart meningslös och jag vet inte men tror jag e på väg ner i träsket. Som helvete. Ett tag var jag på väg att gå genom mina sparade sms för att fylla ut bloggen. Men hur skulle det se ut? Där har jag bara sparat sms som gjort mig tårögd, förvisso av både positiva och negativa anledningar. Positiva som när nån faktiskt säger något positivt om en, som säger att den på något sätt gillar mig. Då blir jag rörd. Och ett sånt sms kan ligga kvar i telefonen länge. Även om det inte i längden är så bra för mitt välbefinnande. Sen har jag ju påminnelsen från Tele2 på sms om att jag ska betala en räkning på 1400:- och då blir jag tårögd oxå.
Ett halv-tema för kvällen har vart att en grabbig jargong sällan uppmuntrar. Men för mig just nu när folk uppmuntrar känns det som att dom pissar på mig mer bara. Hånar mig.
-Andy, du har mkt pengar Nej. Jag har 200:- i 2 veckor. (Och, för den delen, studieskulder på 150 k)
-Andy du har stor kuk. Det har jag inte och vad hade det spelat för roll om jag nu hade haft det? Den används ju ändå inte.
-Andy, du kan få massa tjejer. Nej isåfall hade jag inte suttit här och grävt ner mig ensam.
Då är det nästan bättre att få höra sanningen vilken plump i protokollet man är. "Ok nu e det så här Andreas, du e inte spec lyckad på nåt sätt men vi tycker du e rolig att umgås med ibland" För ibland vill jag inbilla mig att jag rolig att vara med även om man inte på förhand vet eftersom mitt humör är aningen..ehh...oberäkneligt. Hur det ska stabiliseras vet jag inte men det måste ordnas nångång för så här kan det inte vara livet ut.
Nu blev det ganska tafatt här med bara lite korta notiser och meningen e ju att jag ska skriva om tunga ämnen som rör sig i mitt huvud. Saker jag grubblar på. Ligger på golvet och funderar över. Blir ju bara ett ältande ut i oändligeheten och det blir ju inte kul för varken dig eller mig i längden. Imorgon kommer Allsvenska tipset på dagen. Sen funderar jag på köpa öl för alla 243:- jag har kvar och bli full och sen skriva en fylleblogg a la jag gjorde förra våren. Den blev ganska lyckad och hoppas upprepa den succen i år med. Men det här kommer sannolikt inte hända eftersom jag e en tönt och snackar mkt med gör lite av dom saker jag egentligen vill göra så räkna inte med nåt.
Och avslutningsvis vill jag bara säga att jag hatar er tjejer med era meningslösa modebloggar. Ni kommer aldrig få respekt i mina ögon.
And you must never go away
Cosette, Cosette
Fotbollens NHL!
"Ändå var vi nog fler än en som i förrgår kväll tänkte "det här är inte den fotboll jag en gång föll för".
Alla måste sitta ner hela matchen, ingen fick vara för livlig utan att riskera att bli utslängd av de säkerhetsvakter som utstrålade rakt igenom iskallt människoförakt."
"Mitt i allt kände jag en vemodig längtan tillbaka till gamla Highbury. Sliten och skiten, omgiven av ännu slitnare hus, sunkiga pubar och flottosande fish-and-chips-stånd.
Så fort man steg upp ur tunnelbanan hörde man sången och kunde bara följa med strömmen av folk mot arenan, alla "Common people". Ett uttryck som ofta används nedsättande, men jag väljer att tolka det bokstavligt. Vanligt folk, på väg för att se på fotboll."
//Jennifer Wegerup i dagens aftonblaska.
U21
Pierre fick 82 minuter. Tror att anledningen att han blev utbytt var att publiken skulle få tacka honom personligen. Vågar knappt tänka på hur det såg ut idag. Pierre vs Danmark.
Jag vet du vill ha mig
Mat? Nyss.
Blogg? nu.
Först ska jag ta er vidare i mina drömmar. Varför jag skriver om dom e för att jag vill minnas dom. Natten till igår drömde jag att jag först låg med en av de tre jag hade med i min tävling i ett tidigare blogginlägg. Jag noterade dock att när jag vaknade hade jag inte alls en blöt fläck som vid tidigare liknande drömmar. Nu var jag helt torr. Och det var både skönt och får ses som ett framsteg.
Del II i drömmen slängdes jag snabbt över till Råsunda där jag stod med en spelare från mitt lag där jag stolt kunde förklara att "om en timme kommer det var 25 000 här" Han sa bara "sjukt" och var förstås fantastiskt imponerad. Det aningen udda här var att Barcas fans stod där Kalmars borde stått.
I Cafe var det en intervju med Alex Schulman. När jag läste den trodde jag att jag läste intervju med mig själv. Inte hur han formulerade sig för där e jag stråt vassare...ehh...men hur han känner sig.
T ex känner han sig endast lycklig när han skrivit nåt bra, nåt träffande. Då känner han sig "Fan Alex, det gjorde du bra". Och just det har jag tänkt ett par ggr "Fan Andrew, du e för skön. Där satt du den". Det kan vara om skolgrejer eller här, i bloggen. Men hur jävla tråkig e man inte då? När en skolgrej e enda gången man e tillfreds?
En del är inte bättre, många säger ju "barnen och min fru etc" och det e ju klyschigt. Men då verkar man ju iaf som en människa. Att man bryr sig, att man har känslor.
Jag ser förresten ingen framtid för mig själv. Och det sköna med dig bloggen e att jag verkligen e ärlig mot dig. Jag menar det. Förut kunde jag blunda och visualisera jobb,boende och (tjej..hey!) sånt som man har när man e över 30 kanske. Men när jag blundar nu då ser jag bara mina ögonlock.
Och på en skala från 1-10 hur mkt jag längtar till söndag så 10. Känns nästan som ska födas på nytt. Iaf att livet börjar igen efter ett par månaders dvala. Årets ! blir CH Jagne.
Avundsjuka
Däremot säger jag det inte till personen jag e avundsjuk på. Men det har inte något med att göra att jag skäms för det eller så. Har bara fått för mig att det kan vara obekvämt för personen att höra av någon anledning.
Det var det sista ämnet jag inte kom på i förra bloggen. Och det här känner jag att det blev skitdåligt rent ut sagt men all text e bättre än ingen. Typ.
Only god can judge me
Det har vart dåligt med bloggar sen jag kom hem igen men ska försöka mig på en avskedsblogg. Jag ska först ta upp det här med att jag ska dra tillbax till Norge imorgon och mina känslor inför det och sen ska jag ta upp...något jag inte kommer på nu men kanske på vägen.
Imorgon drar jag tillbaka som sagt. Det e med blandade känslor jag gör det. Eller ärligt talat. Jag hade lätt stannat längre om jag hade kunnat. Lämnade nyss brorsan (yngsta) och det e just då det e som jobbigast. Precis i stunden man vet "nu ses vi inte på x månader". Sen blir man kanske lite isolerad. Man bygger en mur runt vad man känner, sina känslor, som blir tjockare och tjockare men sen så fort man e hemma igen rasar den igen.
Vet inte om jag känt så här starkt nångång tidigare, e osäker faktiskt. Ett par saker man saknar och ett par saker man inte saknar alls. Så får man väga det mot varann.
Och den andra saken kommer jag inte på nu och det irriterar mig brutalt så tackar för mig nu.
Only god can judge me
Det har vart dåligt med bloggar sen jag kom hem igen men ska försöka mig på en avskedsblogg. Jag ska först ta upp det här med att jag ska dra tillbax till Norge imorgon och mina känslor inför det och sen ska jag ta upp...något jag inte kommer på nu men kanske på vägen.
Imorgon drar jag tillbaka som sagt. Det e med blandade känslor jag gör det. Eller ärligt talat. Jag hade lätt stannat längre om jag hade kunnat. Lämnade nyss brorsan (yngsta) och det e just då det e som jobbigast. Precis i stunden man vet "nu ses vi inte på x månader". Sen blir man kanske lite isolerad. Man bygger en mur runt vad man känner, sina känslor, som blir tjockare och tjockare men sen så fort man e hemma igen rasar den igen.
Vet inte om jag känt så här starkt nångång tidigare, e osäker faktiskt. Ett par saker man saknar och ett par saker man inte saknar alls. Så får man väga det mot varann.
Och den andra saken kommer jag inte på nu och det irriterar mig brutalt så tackar för mig nu.
Utan er...
Tack Söder för jag fick crasha hos dig ett par timmar i natt.
Tack Robban för hjälp med betalning av resa.
Utan er hade jag stått gråtandes på baksidan av Sverige fortfarande. Men nu e jag leendes på väg till Stockholm. I expressfart. 200 km/h.
Feberyra
I min feberyra i går kväll funderade jag på att klassificera mina msn-kontakter. Insåg nu att det skulle bli ett omfattande arbete men jag ska ändå göra ett försök för att samtidigt göra det till en tävling. Jag sätter in er i grupper och hur många personer som finns i varje grupp. När jag säger till är tävlingen slut och ni ska skriva ert namn och säga vilken grupp ni tror ni tillhör. Kul va? Det här är för att öka lojaliteten mot min blogg och se hur aktiva mina läsare kan vara. Samtidigt är inte alla med i tävlingen men vilka som är med vet bara jag. (Känner nu att det inte alls var så bra ide som det var igår men jag kör på)
Poängen med tävlingen är att se om ni har skev verklighetsuppfattning av vår relation eller om den överensstämmer, din syn på oss och min syn på oss. Du ska alltså bara sätta in dig själv. Vilken grupp Du tror att Du är i. Ingen annan.
1) Personer jag med känt från "födsel" och kommer känna till döden: 2
2) Personer jag lärt känna senare men kommer troligtvis aldrig tappa kontakt med: 3,5
3) Personer jag absolut skulle kunna tänka mig att ha mer kontakt med på både det ena eller det andra sättet: 1 eller 2.
4) Personer jag kan tänka mig ligga med: 3 (Nu var jag kräsen)
5) Personer jag är likgiltig inför: 17
Alltså, jag har ju såklart fler vänner än såhär det hoppas jag ni förstår...men kom igen och gissa då! Jättekul! Om någon familjemedlem läser det här så är ni exkluderade. Jag har inte tagit er i beräkning. (Johannes du fattar ändå inte så låtsas som inget eller fråga Jocke. )
Den som har rätt vinner min nuvarande form och har fler än en rätt så lottas det.
Med min feber så kom oxå halsont. Och det värsta med halsont är att te gör det bättre. Och te är så sjukt äckligt. Det smakar sunkigt jävla vatten. Men fick i mig en kopp iaf och nu känns det lite bättre.
Du e redan här...
Nu ska jag klistra in en film som e värd att komma upp direkt i bloggen utan inbladning av youtube.
Och det var faktiskt en liten kick att få in den så enkelt. Tack Robinho.
Imorgon bär det eventuellt av till något jag tänkte kalla Nordens Venedig. Men så funderade jag på det ett tag, behöver Stockholm vara nåt? Räcker det inte bara med Stockholm. Och jo. Det gör faktiskt det. Därför ska jag eventuellt till Stockholm imorrn. Det ultimata hade vart om min hals och mitt huvud satte stopp för det nu när jag faktiskt bestämt att jag ska dra.
Jörgen Wålemark ska göra 10 mål iår. Vet inte vad som e sjukast. Att han säger det eller att han faktiskt kommer göra det. Hur gammal är mannen?
Om jag ska tala för mig själv och inte för hela manssläktet så tror jag kanske det kan ligga nåt i att när män blir sjuka så blir dom jävligt sjuka. Men det e för att vi uthärdar och uthärdar och klagar inte till en viss gräns till allt bara rinner över. Jag är där snart ladies and gent´s. Därför tackar jag för mig och loggar av.
DU ÄR DIGG!
Bilderna är lite vaga men jag minns att det var jag och Cristiano Ronaldo på mittfältet för oss. AIK. Vi mötte hif och låg under med 1-0 trots stor dominans. Sen kom Jimmy Tamandi som efter sin kvittering till 1-1 på pressat långskott fick smeknamnet "Jimmy Floyd" av mig. Sen pressade vi och pressade men jag hann tyvärr vakna innan vi satte 2-1. Noterbart e att jag har idrottat i hela mitt liv diverse sporter men jag har aldirg blivit lika glad som jag blir när Tamandi kvitterar till 1-1 i en dröm. Jag har heller aldrig blivit lika ledsen som när vi släpper in.
Så över till det mindre roliga. Nu har jag massor med tid närmsta månaderna som ska spenderas på jag vet inte vad. Jag har egentligen bara EM i sommar att se fram emot även om det inte e bara bara det.
Nu ska jag vara lite blöt tänkte jag och limma in lite youtube klipp. Båda handlar om soldater som kommer hem. Eller soldiers som jag tycker e skönare att säga. Utgången för de båda är dock väldigt olika. Båda ger dock våta ögon på olika sätt.
http://www.youtube.com/watch?v=AW3aCuxY1DY
http://youtube.com/watch?v=dYub1neLZmA (Den här kan jag för er med gott minne meddela att jag rekade som världens bästa låt och det tror jag att jag står för fortfarande. Iaf ihop med videon.)
Och kontentan av det här är då att; jag har en plan. Eller två planer rättare sagt. En ond och en god.. Jag funderar på bli kriminell. Inte nån liten småtjuv eller så. Utan tungt. Och med min inkompetens kommer jag bli gripen ganska fort. Hårdingar får kanske alltid en andra chans. Så kan jag säga till aftonbladet men att min lilla grabb och frugan fick mig att stå ut med dagarna i fängelset.
Plan nummer två är att ta värvning. I amerikanska armen. Inte för jag vet hur jag ska komma mig in där och jag tror inte "Uncle Sam" behöver mig men det hade vart fett. Jag i Pearl Harbour. Eller den här andra som iofs inte alls e så glamorös som kom nyss med Samuel L Jackson. Vad tror ni?
Nu ska jag spela sista pokern för kvällen sen dra en fet runk. Och det e faktiskt helt naturligt så ni behöver inte ens reagera på det.
Hej på er.
Bulten i bo
Imorrn kan det komma en bitter blogg.
Hata dif.
[email protected] ADDA MIG!
Jag är inte bitter längre. Iaf inte i skrivande stund. Just nu slits jag bara i en mindre ångest som kommer transformeras till dåligt samvete.
Egentligen ska jag ha en muntlig redovisning imorrn men jag e enligt mailet jag skickar till honom imorgon sjuk. Om du läser det här Yngve så får jag bara ta upp den redovisningen till hösten. För jag antar att du inte ger mig en ny chans en annan vecka?
Istället ska jag ut i naturen. Brevid ligger mig ett spö, en rulle och en magväska. Jag, Kenneth Monsen, Pintu, Chess och Ceasar ska ut hela dagen imorrn. Rensa tankarna. Andas in frisk luft. Ut med gammal.
Jack black
- Jag ska lägga mig nu så nattsudden utgår
- Jag har haft extraordinärt många läsare idag. Det gör mig såklart väldigt glad men samtidigt lite orolig om vilka som läser. Iofs väger plussidorna över.
- Jag har inte så mycket att skriva om. Jag kan älta gamla saker som jag visserligen aldrig tröttnar på men idag har jag ingen ny vinkling tror jag så det får vila till nästa gång jag orkar ta upp det.
Heja Linköping.
Och igen, tack ni som läser, ni får mig att vilja gå upp på morgonen.
Marco Ciardi
Den där känslan, samma känsla som i Fever Pitch när farsan tar med sig sin grabb på första Arsenal matchen. Den känslan är obeskrivlig.
Här tänkte jag skriva en hintad rubrik men det blir bara löjligt.
Ibland fick det resultatet att jag bara gjorde nåt som var dumt bara för att ge dom andra fel. Nu är jag osäker om jag skulle göra det, är så utsliten så tror bara jag skulle skita i det. Så ni tror inte på mig? "Nej det gör fan inte jag heller så tänker inte ens försöka."
En sak som slog mig med den filmen jag såg nyss var att det görs en film som kallas living the dream. Jag ser den, jag ser lyxen men jag ser en Santiago Munez som får gå som Unh. på Football Manager.
Hade det inte på ett sätt vart lugnt med en film som visade hur jävla dåligt jävligt många andra i världen har det? Och inte nån askungesaga sen när han slutar som lyckligast i världen. Han (Eller hon för den delen) ska fan sluta där, i misären med sin biaffra mage som svullnat av all ris.
Då hade man kanske gått ut från bion och mått bra och känt att man inte har det så jävla illa för att jag inte har råd att köpa hemma och bortastället säsongen 2008.
//A
Var? VAAAAR gick det snett?
Det trodde jag inte när jag gick i 6:an. Då tänkte jag iofs inte på framtiden och det var kanske det som var grejen. Jag funderade inte vad som skulle hända för det låg så långt bort. Och tur var kanske det. Tänk en nedstämd 12 årings blogg. Även om inte blogg fanns men poängen ser ni
"Hej liksom idag kasta Niklas en bandyklubba i huvudet på Eken. vi skrattade högt och länge när vi låg på marken sen blev det OÄ. orienteringsämen."
"Idag ringde Idas mamma hem till min mamma och sa att jag kallar henne Ida slida. Min mamma heter Britt, vad tror ni hon kallades?"
Osv osv.
Det var inte det här bloggen skulle handla om. Mitt liv när jag var 12. Men ibland kan jag blicka bakåt och tänka hur skönt det var att bara dra på sig jofa-overallen med Göta märket och inbroderade namnet.
Ibland så kan det blåsa kalla stormar, ibland kan himlen vara ganska grå
men när det gäller laget som vi älskar så skiner solen snart på oss ändå.
Vi minns dom sköna stunder som har flytt,
och varför sörja tider som passerat för allt det bästa är det som e nytt?
Pippad
Mando Diao
Jag saknar tålamod känner jag.
don´t look back in anger
Mycket som inte e normale. Mycket som inte är som det borde. T ex 3-0 mot Halmstad. BOLLKLUBBEN. Wtf. Nu börjar jag faktiskt bli orolig.
Sen är jag spänd på hur laget formeras. Ett tag var jag inne på 3-5-2, Il Profesores favorittaktik, iom det breda mittfältet men jag vet inte om det e så klokt.
Egentligen vill jag diskutera existentiella frågor nu men känner att det ger mig inget. Nu e jag bara på batterisparar mode. Och där tror jag att jag stannar till EM i sommar.
GL hf cunts.
Naken
Det var en ganska skön känsla men skönaste var ändå i själva uppvaknandet. Så när det e sagt så går jag över på korta notiser:
-Ny argentina klar. Nu har vi allsvenskans 2 bästa mittfält. Pierre får bli back annars får jag aldrig se honom spela igen.
-Ehh..var väl inte så mkt mer?
Då får jag bara tack för mig. Om jag inte kan slänga in en bild a la Lava.?
Där. Där ska jag bo en vecka i sommar. Det ska inte ni.
Nh.
Nu var jag på väg att skriva "igår besöktes casinot" men så tänkte jag att det här inte är någon dagbok så jag bytta ämne. En sak jag filosoferat angående allsvenskan 2008 är att jag tror det är viktigt för svensk fotboll att AIK vinner.
Kvaliten på allsvenskan får stå ut mkt och därför kan AIK statuera exempel med att man kan på Barcelona maner vinna matcher trots offensivt spel och stort bollinnehav. Det farliga inför året är om dif skulle vinna eller gbg. Då får alla tvivlare rätt om att allsvenskan är en sparka och spring-liga.
Och idag har bloggen nått 5 unika besökare!
God morgon del II
http://www.aftonbladet.se/sportbladet/hockey/nhl/article1961168.ab
http://media.aik.se/index.aspx?id (Den med Bojan om nya matchtröjan)
Helvete vad stolt jag blir. Helvete vad glad jag är att jag e AIKare.
God morgon!
Och förresten, "edit", tidigare inlägg hade inte med det här att göra. Det här bara kom som ett brev på posten. Det igår var bara.